serro
serro, āre, v. a. [serra],
- to saw, to saw up, saw in pieces (late Lat.): pali serrantur, Veg. Mil. 2, 25; Hier. in Isa. 15, 57, 1; Vulg. Isa. 41, 15; Ambros. in Isa. 4, 10, 15.
serro, āvi, āre (serra), sägen, zersägen, Veget. mil. 2, 25 extr. Hieron. in Isai. 15, 57. no. 1. Vulg. Isai. 41, 15 u. (Pers.) 2. regg. 12, 31. Ambros. Isai. 4, 10, 15 u. 4, 15, 55.
See: serrare
serrō, āvī, āre (serra), tr., scier : Veg. Mil. 2, 25 ; Vulg. Is. 15, 57, 1.
Scrupulosus.